Från överklassmarkör till folksjukdom- hypoteser om allergi över tiden
Den första allergiska reaktionen beskrevs hos Farao Menes i Egypten. De följande 5000 åren finns beskrivningar av olika reaktioner hos kända personer, men de var ovanliga. Först på 1800-talet beskrevs sambandet mellan hösnuva och pollen. Det drabbade överklassen och så är det även idag i fattiga länder. Att vara allergisk, ”känslig”, var fint och man bildade särskilda föreningar som uteslöt vanliga arbetare. En kurortskultur blommade. Allergiker var mera sensibla, begåvade och förfinade.
Hypoteser om känsliga nerver, hysteri, sexuella minnen från barndomen, ”livmoderhysteri”, luftföroreningar, för dålig hygien och kemikalier har hävdats av forskarna. Behandlingen har växlat från neurosbehandling och undvikande av kroppsrörelser till de mest radikala miljösaneringar. Nu skrattar vi åt många av dem, men hur rätt har vi idag? Vad tror vi för närvarande?
Föredraget är en spännande exposé över allergi under de senaste 150 åren och hur hypoteser varierar med tidsandan och samhällsklimatet.

Föreläsare: Bengt Björkstén, professor emeritus i pediatrik och allergiprevention, Karolinska Institutet, Stockholm

Epigenetik
Förekomsten av astma och allergier ökar för varje år men de kända bakomliggande faktorerna som skulle kunna förklara problemet är få. Genetiska studier har visat koppling mellan mer än hundra gener och astma och allergi men enbart genetik kan ej förklara den snabba ökningen. Samspelet mellan gener och miljö kan vara en mycket viktig faktor och epigenetik kan spela en stor roll. Epigenetik kan definieras som förändringar i geners funktion som inte kan förklaras av den genetiska koden. Detta ger ytterligare ett lager av information utöver DNA sekvensen som dessutom påverkas av yttre faktorer såsom bl a diet och rökning. Intresset för epigenetik har ökat snabbt men trots detta är studierna för komplexa sjukdomar få. Eftersom området dessutom är relativt nytt finns det många fallgropar när det kommer till både val av prover samt metodik men möjligheterna är trots det många. Inom den närmsta framtiden kommer vi få se många och mycket intressanta forskningsresultat med fokus på epigenetik och förhoppningar finns att detta kommer kunna ge svar på många av dagens frågeställningar inom allergifältet.

Föreläsare: Lovisa E. Johansson, PhD, Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära, Karolinska Institutet